Söndag.
Idag var det svårt att komma ur sängen.
När jag känner mig så här trött och slut är det svårare att
hantera värken.
Som tur är så är det ju söndag vilket betyder att jag ska ta
mina antiinflammatoriska mediciner så med lite tur känner
jag mig piggare imorgon.
Hur det än blir så ska jag försöka ta det lugnt till veckan och
inte planera in en massa.
Det sa jag att jag skulle göra förra veckan också men skam
den som ger sig.=)
Så trist att man ska bli trött bara av att vara social men det
är inget jag kan ändra på så det är bara att försöka gilla
läget.
Det tar emot att låta sjukdomen styra mitt liv men jag inser
att jag i större utstreckning måste utgå från dagsformen.
Jag måste lära mig vara nöjd med det jag presterat och inte
fokusera på det jag inte orkat med.
När jag vet allt detta varför är det då så svårt att leva efter
det mottot?
Inget vidare roligt inlägg detta men jag delar med mig av
mitt liv och detta är en stor del av det vare sig jag vill det
eller inte.
Ha en mysig dag alla!
Vilken fin bukett med tulpaner!
Det är en sak att tänka ut vad man mår bäst av i teorin, en helt annan sak i praktiken.
kram Annika
Hoppas verkligen att du mår bättre imorgon.
Kramisar
Jag håller tummarna för att du känner dig bättre snart. Kram ♥
Lättare sagt än gjort...man vill ju så mycket.
Och jag antar att när du känner dig piggare så gör du lite för mycket som sen straffar sig:(
Stor kram
...och hur svårt är det inte att anpassa sig till hur kroppen orkar när huvudet, viljan inte ligger alls på samma plan. I know ;-)
Ha en skön söndag trots...
Kram
Ja, varför är det så svårt? Vi vet så väl hur man ska och bör leva men ändå lyssnar vi inte alltid på kroppen. Hoppas nu vecklan blir så lugn som du tänkt dig.
Kramar
Hmmmm...det är verkligen mer än kämpigt kan jag tro..jag tycker du är härlig som trots värken tar dig för saker..och du nu ljusnar det alltmer och snart kommer vårvärmen och tinar upp oss lite.. kram på sig från Anna
Kraaam!