*

Nu har jag vaknat till efter den otroligt jobbiga gårdagen.
Resan ner till Strömsholm gick över föräntan.
Men väl där så blev det mindre roligt.
Det visade sig direkt att båda benen måste opereras.
Vänster knä som opererades för två år sen var mer glappt än det högra
som hon visat smärta i.
Att hon har mer ont i det högra beror förmodligen på att hon har en större
miniskskada där en på vänster sida.
Sen säger han att det inte alls är säkert att det går att operera henne.
Då slutade jag att andas.
Efter en massa röntgenplåtar så konstateras det i allafall att det går att
operera men hur resultatet blir går inte att säga.
Det beror på hur det ser ut inne i hennes knän vilket inte går att se helt
på röntgen utan det får vi veta idag när de opererat.
Jag fick en chock kan jag säga men efter att ha oroat mig för att måsta
ta med henne hem utan operation så kändes det inte lika jobbigt att
lämna henne sen.
Alla blev så kära i henne och en sköterska jag pratade med sa att du
behöver inte oroa dig över att hon inte ska få uppmärksamhet för det
viskas redan i korridorerna att vi fått in en bulldog.
Vetrinären satt hela tiden på golvet och myste med henne medans
han gjorde undersökningen så det kändes som att hon kommer att
få det bra där i några dagar.
Så nu är det bara att hoppas att operationen går bra idag.
När den blir vet de inte men vetrinären som opererat ringer så fort det
är klart........så jag kommer att sitta här och vakta alla telefoner.
Det är det högra benet de opererar idag sen blir det operation i början
på nästa år på vänster ben.

Mitt 14 åriga kusinbarn var med på resan ner för att provrida ett par
hästar på Strömsholm.
Det var lite skönt att kunna fokusera på det efter att ha lämnat Vilda.
Hon var så nervös stackarn för Strömsholm är ju en anrik ridskola
och det satt en massa gymnasieelever och tittade när hon skulle rida.
Men det gick hur bra som helst......hon avverkade hinder på hinder.
Hon fastnade för en av hästarna......en 7 årig vallack som var en
mörkbrun ståtlig kille.
Han hade ett jättefint steg och med en sån häst kan hon både rida
dressyr och hoppa.

Efter provridningen så vände vi hemåt och även om det kändes
jobbigt att lämna Strömsholm utan Vilda så gick resan bra.
Min vän som körde både ner och hem var förstås trött men vid
gott mod.........vi kan som tur är vila oss idag både hon och jag.
Ella hade skött sig bra.
Hon hade ätit lite dåligt men annars hade hon varit som vanligt.
Än så länge har hon inte saknat Vilda så att vi märkt något men
vi får väl se hur det blir idag nu när det är bara hon och jag hemma.
Idag blir det som sagt passning av telefonen och en massa vila
för min arma rygg.
Det var den som tog mest stryk av den långa bilresan.
Jag har en del kortbeställningar att pyssla med vilket känns som
en jättebra syssla idag.
Nu ska jag se om jag kan få liv i Ella som fortfarande ligger och
myser i vår säng........hon har inte legat med oss hela natten utan
jag lyfte upp henne vid 7.
Jag återkommer lite senare och berättar om hur operationen
gick.
Tack för alla era underbara kommentarer.......ert stöd betyder
jättemycket.
Ha en mysig dag!