*

Stackars Ella är inte alls sitt vanliga glada jag nu när storasyster är
borta......hon är dämpad och lite orolig.
Det spelar ingen roll att vi försöker engagera oss i henne lite extra.
Inte ens igår när Malin och Max var här var hon sig själv utan hon låg
mest i soffan och såg deppig ut.
Efter klockan 12 ska jag ringa och höra om allt fortfarande är bra med
Vilda så att vi kan hämta henne imorgon.
Vi kommer att måsta dela på vovvarna största delen av dagen  nu
i början men jag skulle tro att Ella blir lugn bara av att ha Vilda hemma
igen.
Vilda kommer så klart också att må bättre av att komma hem även om
hon måste vara bakom en grind och vila.
Jag ska göra ordning en bädd åt henne i sonens gamla rum där hon
får ligga på dagen.
Därifrån ser hon hallen och vardagsrummet genom grinden så att
hon kan känna att hon är med men ändå kan vila.
På natten får hon ligga i en bädd på golvet vid husses säng.
Vi måste stänga av sovrummet så att hon inte kan gå till min sida för
då finns risken att hon försöker hoppa upp i sängen men på husses
sida hoppar hon inte upp.
Hon är så van att gå upp i sängen på min sida och ner på husses att
det inte går att få henne att göra tvärt om vilket ju är bra nu.
Vi har ju gjort detta 3 gånger tidigare och vid de två sista operationerna
har vi haft båda vovvarna och det har fungerat jättebra.
Nu är detta en mer avancerad operation men eftervården är densamma
så jag känner mig trygg med att ta över nu.
Vid tidigare operationer har vi tagit hem henne direkt samma dag och
skött all eftervård själv.
Nu har det gått 3 dagar sen operationen imorgon så hon kommer att
kunna stödja på benet och vara fysiskt ganska pigg.
Psykiskt lär hon nog vara trött pga av att det varit så stressande för
henne att vara borta från oss.
Åh vad skönt det ska bli att få hem henne igen.

Idag får vi besök av Anders kusin och hennes lille son som är
4 månader om jag räknat rätt.
Jag har inte sett honom sen han var 3 veckor så det ska bli kul att
träffa dem.
Sen ska jag bara ta det lugnt och ladda för resan imorgon.
Måste erkänna att jag gruvar mig för att sitta i en bil i 11 timmar.
Det är fruktansvärt jobbigt för framför allt ryggen.
Men bara vi får hem vår prinsessa så är det värt all smärta i världen.
Ha en skön lördag!